Historia

Historia

Käringöns blomstringstider har delvis sammanfallit med de stora sillperioderna under senare delen av 1700-talet och i slutet av 1800-talet. Redan på 1500-talet kom de första fiskarna till ön. Utöver sillfisket präglades ön av det så kallade storsjöfisket efter långa, lubb och torsk. Fisken såldes till fiskberedare eller saltades och torkades av fiskarna på ön. Dessutom förekom givetvis ett kustnära fiske för husbehov.

Livet som fiskare var mycket hårt och männen var ofta borta flera veckor i sträck. Då tog kvinnorna helt ansvar för hus, hem och vård av barn och gamla.

1700-talets sillperiod medförde ett ökat välstånd och en betydande befolkningstillväxt som även präglade 1800-talet. Öborna kunde nu bygga en egen kyrka som invigdes 1796. Tidigare hade man varit tvungen att ta sig sjövägen till Morlanda kyrka för att döpa sina barn, vigas samt begrava sina döda, en resa som ofta var farofylld.

Den mest omtalade av öns kapellpredikanter är L.O.August Simson som tillträdde sin tjänst år 1849 och verkade på ön till sin död 1900. Ur Bohuslänningen 29/5 1900 citerar vi ur hans dödsruna "... gjorde sig under sin långa tjenstetid särdeles omtyckt af sina församlingsbor, hvilka han styrde med kraftig hand, ja stundom med envåldsherskaremakt. Att Käringöns befolkning va ... förvildad, rå och sedeslös, när Simson tillträdde platsen, torde vara tvifvelaktigt. Äldre omdömen om Käringöboarne motsäga detta". I boken "Bohusläns historia och beskrivning" (1844) kan vi läsa att "Käringö-borna dittills utmärkt sig för skälig omtanke och nykterhet". Skrönan om att Simson stängde många krogar på ön kan därför ifrågasättas.

Käringön trädde fram som badort redan på 1890-talet då öns gamla gästgiveri ersattes av pensionatsrörelser.

Liksom alla fiskelägen präglas ön av sina tätt liggande hus som söker lä av varandra och oftast ligger med gavlarna i öst/väst. En vandring från hamnen till lotsutkiken i väster kan ge dig en god överblick över ön och en storslagen utsikt över västerhavet och Måseskärs fyrplats.

Besök det lilla muséet, Fiskarstugan, och Simsons prästgård som sommartid är servering.

Fiskets historia på Käringön

Fisket har traditionellt varit huvudnäringen för de boende på Käringön. Storbackefiske efter långa, lubb och torsk bedrevs från senare hälften av 1600-talet mellan Skagen och norska landet med öppna eller halvdäckade backebåtar, som hade sex till åtta mans besättning. När de däckade bankskutorna kom att dominera havsfisket kunde man gå längre västerut till Jutska revet. Med sjöbåtarna gavs det möjlighet att under senare hälften av 1800-talet söka sig till bankarna långt väster om Norge och senare till Shetland.

Kring sekelskiftet 1900 köpte man in engelska kuttrar som man använde till långafiske, markrilldörje och senare även till fraktfart. Efter första världskriget började dessa ersättas av våra förr så vanliga vita träfiskebåtar med kryssarakter. På 60-talet fanns det två stora "järnare", det vill säga ståltrålare, på ön.

Allt eftersom fisket med större båtar har avtagit har man gått över till ett mer kustnära fiske, vars frukter vi kan åtnjuta bland annat i öns fiskeaffär.

Kom gärna till Fiskarstugan och bese forna dagars redskap och hör oss berätta mer om det farofyllda livet förr. Besök också kyrkan och ta del av de tre stora ekplankorna som är fulla med namn på dem som omkommit på havet.

Vill du läsa mer? Gå in på hembygdsföreningens hemsida www.hembygd.se/karingo/

Texter om Käringön

Nils Tengby: Käringön. Ett litet fiskeläges historia, Bohusläns Museum, 1991.

Nils Tengby: Käringön. Vardag i fiskeläget, Bohusläns Museum, 1996.

Sigvard Fjellsson, Göran Hansson med flera: Storsjöfisket, Träbiten 138, Föreningen Allmogebåtar, 2007.

Sigvard Fjellsson med flera: Käringön, inte bara fiskebåtar, Träbiten 153, Föreningen Allmogebåtar, 2011.

(Även en del andra nummer av Träbiten innehåller material om Käringön, till exempel nummer 122, 141 och 156.)

SKÖNLITTERÄRT

Torsten Fogelqvist: Svenska utsikter, Bonniers, 1942, sidorna 65-84.

Arne Lundgren: Simson, skilda utgåvor.

Arne Lundgren: Gloria Deo, skilda utgåvor.

Arne Lundgren: Pigan i skolhuset (om Simsons tid i Sätila), skilda utgåvor.

Utvecklad av appallan.se